Så formas tillverkningsindustrin i Europa de kommande 25 åren

Tillverkningsindustrin är fortfarande en hörnsten i den europeiska ekonomin och bidrar med ungefär 14–15 % av BNP och sysselsätter mer än 30 miljoner människor. Den befinner sig nu i ett avgörande vägskäl som formas av geopolitisk fragmentering, risker i supply chain, höga energikostnader, kompetensbrist och en intensifierad global konkurrens, vilket kommer att kräva stora anpassningar under de kommande decennierna.

Sektorn befinner sig vid en vändpunkt

Den europeiska tillverkningsindustrin har länge definierats av sin mångfald av specialiseringar: tysk precisionsteknik och kemikalier, italienska hantverksindustriella kluster, fransk flyg- och försvarsindustri, brittisk biovetenskap och svensk innovation inom material och clean tech. De krafter som nu påverkar dessa samtidigt – vad Markus Nakanishi, partner på Valtus i Tyskland, beskriver som ”stigande energi- och driftskostnader, växande regleringstryck, en demografisk brist på kvalificerad arbetskraft och en geopolitiskt fragmenterad värld – allt sammanfaller med kraven på att digitalisera och minska koldioxidutsläppen” – testar industrin på sätt som känns fundamentalt annorlunda än tidigare.

Deloittes forskning om framtiden för europeisk tillverkning påvisar en tydlig spänning: europeiska tillverkare är fortfarande globala ledare inom kvalitet och teknik i många segment, men risken att förlora den positionen ökar. Stigande reglering, energikostnader, globala konkurrenter och en kronisk arbetskraftsbrist försvagar kostnadskonkurrenskraften precis vid den tidpunkt då investeringar i nya resurser är som mest nödvändiga.

Nya data återspeglar detta: industriproduktionen i euroområdet var 1,2 % under nivån i januari 2025 i den senaste uppskattningen från Eurostat där både produktionen av kapitalvaror och konsumentvaror minskade. Tyskland, kontinentens största industriella ekonomi, har sett en lång industriell nedgång: industriproduktionen har minskat flera år i rad och tidiga uppgifter för 2026 visar förnyad svaghet, särskilt inom fordonsindustrin, maskinteknik och andra tillverkningskategorier.

Detta är ingen vanlig nedgång:

”Tyska tillverkare har nått en kritisk punkt: utmaningen handlar inte längre om optimering, utan om grundläggande ompositionering med begränsade resurser och hög osäkerhet. Många affärsmodeller som har varit framgångsrika i årtionden förlorar gradvis sin konkurrenskraft – inte plötsligt, utan kontinuerligt.”
Markus Nakanishi, Partner på Valtus i Tyskland

Han pekar ut tre prioriteringar för tillverkare som framgångsrikt vill navigera i det nästkommande decenniet: strategiskt fokus framför bredd, att ompröva industriell excellens genom automatisering och AI, snarare än enbart kostnadsbesparingar, och – vilket är avgörande – att säkerställa att rätt ledarskap finns på plats vid rätt tidpunkt.

Italien visar en motsatt utveckling. Landets nätverk av specialiserade industridistrikt – precisionsmekanik, lyxvaror, livsmedelsförädling, förpackningar – fungerar som en tydlig styrka som skiljer det från andra. Den italienska exporten förblir anmärkningsvärt motståndskraftig i premiumsegmenten. Men de strukturella påfrestningarna är lika verkliga.

För Roberto La Caria, Managing Partner på Valtus i Italien, gör flera utmaningar ledarskapet till den avgörande variabeln: ”Med tanke på den rådande genomsnittliga storleken på italienska företag är ledarskapet absolut avgörande för att iscensätta lösningar samt för att undersöka möjligheter till sammanslagningar och M&A för att uppnå tillräcklig skala och styrka på marknaden. Visionärt ledarskap är avgörande för att driva operativ effektivitet, strikt finansiell kontroll, lönsamhet, hantera framgångsrika generationsskiften, attrahera nya talanger och kontinuerligt anpassa affärsmodeller”. Särskilt för Italiens små och medelstora företag som leds av sina grundare är successionsutmaningen inte längre ett framtida bekymmer; det är en aktuell begränsning av konkurrenskraften.

”Utöver sitt berömda hantverkskunnande måste italienska tillverkare strategiskt navigera sårbarheter i supply chain, skydda sina prestigefyllda varumärkesrykten och aggressivt expandera sina exportmarknader med tanke på den lilla hemmabasen.”
Roberto La Caria, Managing Partner på Valtus i Italien

Roberto-La-Caria, Managing Partner, Valtus Italy

Reindustrialisering är nödvändigt

Mot denna bakgrund har reindustrialisering – den strategiska vändningen av årtionden av offshoring – blivit avgörande i mitten av 2020-talet. Enligt Capgemini Research Institutes rapport från 2025 har 55 % av europeiska organisationer investerat i antingen nearshoring eller en kombination av nearshoring och reshoring av sin tillverkning under 2025. Drivna av en önskan att minska geopolitisk exponering, säkra sin supply chain, navigera tullar och uppfylla hållbarhetsåtaganden, förväntas dessa reindustrialiseringsinvesteringar öka kraftigt.

Frankrike har gjort reindustrialiseringen till en central del av sin nationella strategi. Resultaten börjar visa sig: redan i januari 2026 steg industriproduktionen med 2,3 % på årsbasis, en av de starkare prestationerna i euroområdet. Att omsätta strategisk ambition till varaktig industriell kapacitet – med rätt kompetens, supply chain och ledningsstrukturer – förblir dock en stor utmaning.

Claudie Hamerstehl, Senior Partner på Valtus Frankrike, ser tre sektorer som de verkliga motorerna i denna reindustrialisering: ”Batterier och elektrisk mobilitet för att stödja övergången till elfordon och minska beroendet av Asien; flygindustrin, särskilt med koldioxidsnåla flygplan och mikroraketer eller satellitkonstellationer; samt försvarsindustrin är lika kritisk och är en sektor som kan driva hela den industriella värdekedjan.”

Claudie Hamerstehl Senior Partner Valtus France

”Implementeringen av AI är en komplex utmaning som måste hanteras över hela värdekedjan inom tillverkningen, med det tillagda kravet att skydda suveräniteten, särskilt inom försvarssektorn.”
Claudie Hamerstehl, Senior Partner på Valtus i Frankrike

Storbritannien, utanför EU:s inre marknad sedan 2021, navigerar sin egen reindustrialisering. Regeringens Advanced Manufacturing Plan riktar in sig på sektorer som fordon, batterier, flyg- och rymdteknik, avancerade material samt jordbruksteknik – där den brittiska industriella förmågan fortsätter vara djupgående. Utmaningen är att omvandla strategiska planer till investeringar i stor skala i en kostnadsbegränsad miljö samtidigt som man förblir djupt integrerad i europeisk supply chain som inte utformades med tanke på gränser.

Steve Rutherford, partner på Valtus UK, ger ett mer nyanserat perspektiv än vad rubrikerna kanske antyder:

”Brittisk tillverkning är i ett bättre läge än vad politisk apati, global politisk osäkerhet, stigande energi- och materialkostnader och Brexit antyder. Vårt fokus på högvärdiga produkter för inhemsk konsumtion, särskilt livsmedel, har lett till en generellt positiv framtidsutsikt för brittiska tillverkare.”
Steve Rutherford, Partner på Valtus UK

Han noterar dock att bilden är mer komplicerad för utländska företag – särskilt västeuropeiska företag med brittiska tillverkningsanläggningar som producerar lågvärdiga varor för den inhemska marknaden, såsom förpackningar och byggmaterial – där operativa begränsningar efter Brexit är en verklig utmaning.

Europas politiska svar

Europeiska kommissionen publicerade Industrial Accelerator Act (IAA) den 4 mars 2026, vilket är en av de mest betydelsefulla delarna av europeisk industrilagstiftning sedan en generation tillbaka. Förordningen sätter en ram för att påskynda industriell kapacitet och minskade koldioxidutsläpp i strategiska sektorer med sikte på förenklade tillståndsprocesser, mobiliserade investeringar och säkrad supply chain för teknologier som är kritiska för den gröna och digitala omställningen.

IAA bygger på en bredare industristrategi inom EU och drar nytta av tidigare analyser, som Mario Draghis rapport om europeisk konkurrenskraft från 2024. Den är också i linje med Europeiska kommissionens Clean Industrial Deal från 2025 som förstärker försöken att modernisera industrin, främja innovation och förbättra Europas teknologiska suveränitet.

Teknik, talang och den gröna omställningen

Artificiell intelligens, digitala tvillingar och avancerad robotik definierar vad en fabrik kan göra. Deloittes forskning visar att 67 % av europeiska industriledare ser AI som en nyckelfaktor för framtida konkurrenskraft med förväntade vinster inom kvalitetskontroll, förebyggande underhåll och optimering av supply chain. Capgeminis analyser förstärker detta: över hälften av de tillfrågade organisationerna har redan realiserat mer än 20 % i kostnadsbesparingar genom införandet av digital teknik i insatserna kring reindustrialisering.

Produktivitetsmöjligheterna begränsas dock av kompetensbrist, vilket inte visar några tecken på att avta. 62 % av tillverkarna i Deloittes studie anger rekrytering och bibehållen personal som sin största operativa utmaning. Bristen på kompetens inom Industri 4.0 förväntas bestå långt in på 2030-talet. Att minska produktivitetsgapet med USA och Kina kommer inte bara att kräva teknikinvesteringar utan även en grundläggande förändring av hur tillverkare attraherar, utvecklar och behåller personal med tekniskt kunnande.

Sverige erbjuder en övertygande bild av både ambitionen och komplexiteten. Dess tillverkare – ledande inom stål, skogsprodukter, precisionsteknik och transportutrustning – befinner sig i framkant av den gröna industriella omställningen och den svenska produktionen växte med 3,1 % på årsbasis i januari 2026, vilket är en av de starkare prestationerna i Europa.

Som Clara Sherman, Partner på Nordic Interim Sweden, observerar, är detta rykte ”till stor del grundat på gediget politiskt stöd och ett starkt engagemang från både den offentliga och den privata sektorn. Tillverkare anammar alltmer innovativa teknologier och hållbara metoder, med stöd av statliga incitament och en kvalificerad arbetskraft som värdesätter hållbarhet.” Hon betonar dock att ”utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller att skala upp dessa ansträngningar och säkerställa hållbarheten inom supply chain”.

Clara Scherman, Partner, Nordic Interim Sweden.

”Framgången för den gröna omställningen kommer att bero på fortsatt samarbete mellan industriaktörer, beslutsfattare och forskarsamhället för att ta itu med dessa hinder och driva fram en effektfull förändring. Interim Management spelar en avgörande roll i denna övergång genom att tillhandahålla den nödvändiga expertisen och ledarskapet för att navigera komplexa utmaningar och implementera strategiska förändringar effektivt.”
Clara Sherman, Partner på Nordic Interim Sweden

Nästa kapitel

De kommande 25 åren av europeisk tillverkning kommer inte att definieras av enbart skala, utan av den precision och smidighet med vilken Europas industriföretag navigerar en era av transformation: teknologisk, ekologisk och geopolitisk. Politiska ramverk som Industrial Accelerator Act tillhandahåller arkitekturen. Reindustrialiseringskapital ger bränsle. Men inget av detta omvandlas automatiskt till konkurrenskraftiga resultat.

Genomförandet är det som skiljer agnarna från vetet. De tillverkare – och ledarskapet bakom dem – som kan omsätta strategi till operativ verklighet i snabb takt och under press kommer att skriva nästa kapitel i europeisk industrihistoria.