Professor Danica Kragic är en internationellt erkänd forskare inom AI och robotik på KTH. Hennes akademiska resa tog sin början när teknologier som i dag dominerar agendan fortfarande var nya – både inom industrin och akademin. Hon har varit aktiv i flera större styrelser, bland annat inom Wallenbergsfären och sitter idag i H&M och Saabs styrelser. I denna intervju delar hon med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring styrelsearbete, teknikens utveckling och vikten av mångfald.
Du har arbetat inom akademin hela din karriär. Hur blev du involverad i styrelsearbete?
”Jag har alltid varit forskare inom teknologi och AI – områden som var relativt nya internationellt när jag började. Jag kom tidigt i kontakt med industrin genom samarbeten där vi utvärderade om tekniken var redo att användas och automatiseras. Det ledde till att jag blev inbjuden till olika styrelser för att presentera forskningen. När bolagen förstod hur mycket spetskompetens som krävdes för att förstå AI och robotik, insåg de att det fanns ett behov av just den expertisen i styrelserummen. Det är fortfarande ganska få som har djup teknikkunskap i dessa frågor, så det blev naturligt att jag fick frågan.”
Du har varit aktiv i flera stora styrelser – vad krävs av dagens styrelser enligt dig?
”Allt har blivit mer tvärvetenskapligt. Styrelser idag behöver mycket bredare kompetens, gärna från olika branscher och också med ett internationellt perspektiv. Det räcker inte med att bara ha åsikter – man behöver riktig erfarenhet, både strategisk och operativ. Jag har trivts bäst i styrelser där medlemmarna har haft olika bakgrunder, vilket gör att man tvingas utmana sina egna tankar och resonemang. Det driver både lärande och innovation, man kan inte längre bara ’checka boxar’. Styrelsearbetet ska stimulera till utveckling, ifrågasättande och nya idéer. Man behöver fråga sig: Vad är det för typ av styrelse vi vill ha för att skapa dynamiska och framtidssäkra strategier?
Det är viktigt för mig att kunna balansera styrelseuppdrag med min forskarroll. Jag är aktiv forskare och leder en forskargrupp med drygt 30 personer vid KTH vilket i praktiken innebär en operativ ledarroll där jag ansvarar för finansiering, strategi, personalfrågor, projektledning och mycket mer. En framgångsrik akademiker är i mångt och mycket både en CEO och en CFO – men det är få som tänker så. Jag planerar, anställer, följer upp analyser och sätter både långsiktiga mål och konkret handlingsplan. Jämfört med en linjeroll i industrin har man färre resurser men ett bredare uppdrag.”
Hur ser du på kvinnors representation i styrelser?
”Det pratas mycket om kön men jag vill bredda diskussionen till mångfald generellt – kön, bakgrund, erfarenhet. Det berikar så mycket att människor i styrelser kommer från olika sammanhang. Det sociala kapitalet aktiveras på nya sätt inom styrelser när man har olika infallsvinklar. Men ja, kvinnor är fortfarande underrepresenterade, även i ledningsgrupper och det är ofta en förutsättning för att senare kunna ta en styrelseroll. Om kvinnor inte får de operativa positionerna missar de också möjligheten att bygga erfarenhet för framtiden.
Jag tror också att kvinnor ibland är lite mer försiktiga. Därför tycker jag det är viktigt att vi hjälps åt: tackar man nej till en förfrågan, bör man tipsa om en annan kvinna! Män är mycket bättre på att lyfta varandra. Den förändringen måste vi jobba aktivt med.”
Är utvecklingen tillräckligt snabb i frågan om inkludering och representation?
”Vi har börjat ta diskussionen mer på allvar, ja – men går det tillräckligt snabbt? Förmodligen inte. De kvinnor som redan är etablerade styrelseproffs har inga problem att få nya poster men vi måste hjälpa fler att ta steget. Först till ledningsgrupp, sen till styrelse. Vi behöver också ha en mer djupgående diskussion om varför det ser ut som det gör. Det är ofta ganska ytligt – ’vi behöver fler kvinnor’ – men vi pratar inte nog om strukturerna bakom.”
Vad är de största utmaningarna för styrelser i dag, särskilt i en tid av snabb förändring?
”Att hålla riktningen när allt rör sig snabbt. Man brukar säga att styrelsen är till för att ’ro båten mot stranden’ – och det kräver tydlighet, strategi och ofta nya arbetssätt. Nya muskler. Nya sätt att samarbeta.
Digitalisering, AI, hållbarhetskrav – allt detta gör att styrelser måste vara ännu mer på tå och intresserade av att lära. Vi måste kunna blicka både bakåt och framåt, ständigt utvärdera och anpassa. Aktieägarna kräver det – och det med rätta. De vill veta vad deras pengar investeras i. Samtidigt växer regelkraven, inte minst kring redovisning och ESG. Det innebär mer jobb för styrelserna, särskilt för mindre bolag som saknar resurser är det en utmaning. Men här kommer vi att utveckla verktyg och processer som underlättar. Jag tror det är nödvändigt – och i längden bättre för alla parter, både ägare och bolag.”
Avslutningsvis, vad skulle du önska mer av i framtidens styrelser?
”Mer nyfikenhet, mer lärande, mer perspektiv. Jag tycker det är väldigt roligt att samarbeta med styrelser med människor som verkligen vill förstå och som inte bara prickar av listor – utan utmanar, bidrar och vågar driva diskussionen framåt. Styrelserummet ska inte vara en lugn plats, det ska vara en plats för nya idéer, nya strategier – och ett genuint stöd till vd:n som står i det operativa rampljuset.”
#Styrelser #Robotik #AI